«

»

Nov 24 2017

Johans nyhetsbrev november 2017

Nº11/2017 INFORMATIONSBREV FRÅN JOHAN CARLSÉN I VILLAJOYOSA

Kära vänner!
MISSIONS-UPPDRAGET
Jesus sade: ”Mig är given all makt i himmelen och på jorden. Gå för den skull ut och gör alla folk till mina lärjungar” Mitt arbete har varit att grunda evangeliska församlingar i Spanien, som ser vikten av att ha mission!

I Villajoyosa, där jag befinner mig nu, har vi en ”Missionskommité”; församlingen tar ansvar för tre barn; en i Honduras, och nu har vi antagit två barn till i Bolivia.
I Bolivia arbetar Joan och Carmen Bel från Spanien. De arbetade först sju år i Perú, där jag besökte dem 2004. Joan har också besökt mig i Sverige och besökt en del församlingar i Småland. De sista 15 åren har han arbetat med att ta hand om barn som lever på gatan, och även de som är sexuellt misshandlade. De har gett dem mat och utbildning. De har undervisat lärarna i skolorna, för att de skall kunna upptäcka barn som blivit sexuellt misshandlade. De har också grundat församlingar utifrån det här arbetet. De är utsända från ”Asambleas de Dios España”, som vi tillhör. Vårt ”samfund” har mission i Burkina Faso, Guinea ecuatorial, Perú, Bolivia, Holland, Kina, och en missionär som koordinerar katastrofhjälpen för PEK i Bryssel. Spanien tar emot missionärer, men sänder också ut missionärer.
Av de 350 församlingar i ”vårt samfund” FADE, kanske 135 stycken har missionskomitéer; de andra har det inte. Men det betyder inte att de inte offrar för mission. Alla församlingar kanske inte deltar aktivt i missionen, men skall man vara en församling som växer sunt och utvecklas ”normalt” måste man ha missionen inbyggd i församlingenslivet.
IMG-20171029-WA0029

På fotografiet ser ni barnen i Villajoyosa som deltar i en gudstjänst för någon vecka sedan. De tar ansvar för att hjälpa ett barn i Bolivia, och samlar in pengar för det! I slutet av gudstjänsten har vi en måltid varje månad, och pengarna går till mission. Söndagen i november (på fotot) fick vi in 74 Euros till missionen på det sättet! (VIDA betyder LIV)
Vare år samlas missionskomitéerna till en konferens; ett år på nationell basis, och vart annat år på distriktsnivå (i våra 12 distrikt, kallade ”Fraternidades”). Detta för att uppmuntra varandra till mission. Vi sänder inte bara pengar till barn från Villajoyosa, utan också till missionärernas underhåll. Varje vecka står vi på marknaden i Villajoyosa, vilket man har gjort de sista 12 åren. Förhållandena förändras, nu får vi inte sälja ”second hand”-kläder, utan bara ”nya” kläder. Då gör vi det. Just nu håller vi på att organisera en NGO genom församlingen, vilken skapar andra möjligheter för oss att ha kontakt med myndigheter! Detta beror på att vissa lokala myndigheterna inte vill ha kontakt med ”religösa organisationer”, det han sin speciella förklaring, eftersom vår ”registrering” är direkt med Justitieministeriet, över huvudet på dessa lokala myndigheter. I Sverige kanske ni har hört om vissa problem med ”Katalonien”, och då kanske ni kan förstå att det finns problem mellan statliga myndigheter och de olika ”provinserna” i Spanien. Det kan också få konsekvenser för församlingarna.
Med hälsningar från Spanien
Johan Carlsén

UPPDATERING 27/11

Ibland kommer gråten!
Ibland kommer den av glädjen man känner, och ibland av sorg och saknad. Min svärfar Berthold avled idag, och på sätt och vis var det väntat, men det kommer alltid som en överraskning. Jag upptäckte att jag grät. Det bara kom!
Han lärde känna Jesus Kristus i sin ungdom, och tillsammans med sin fru har han tjänat Herren. Han blev 83-år. De fick fem barn och alla tjänar Herren! Därför är det inte konstigt att ett av barnen är i Afrika, en annan på Filippinerna i Asien, och jag som svärson i Spanien. Vi är där vi är p.g.a. missionen! Vi har alltid känt ett stöd i Berthold! Han har alltid funnits i bakgrunden.
En generation lägger ner vandringsstaven, och en ny kommer. Mitt barnbarn är nu två månader gammal, och kommer till oss under julhelgen i Sverige! I vanliga fall firade vi alltid Jul samman med Berthold & Ulla, och det blir första gången utan honom! Det var han som alltid läste julevangeliet! Samma textavsnitt varje år, och ”så knäpper vi våra händer och ber en bön”. Det stod alltid på programmet!
Kanske kommer jag till Sverige snabbare än jag trott, men vi får se när det blir dags för begravning. Där tänker jag vara med! Jag ber för min svärmor, som nu upplever en omtumlande tid i sitt liv. Allt förändras! Min fru och min dotter Beatrice finns där vid hennes sida, och det känns gott! Det har de gjort de sista åren!
Som kristna upplever vi inte döden som ett slut, utan ett steg mer i vandringen med Herren Jesus Kristus, som sade: Jag är uppståndelsen och livet! Vi vandrar med honom från födseln till graven, och fortsätter in i ”paradiset”, som Herren talade om. Därför får jag säga till Bethold: ”Till vi ses igen!”
Hälsningar
Johan Carlsén